Maria

Helgen (läs livet) bara flyger iväg. Redan måndag om ett par timmar och nedräkning till nästa helg. Söndagsångest? Jag? Nej, det vore väl en första gång.
I fredags hade vi en get-together och utgång med tjejerna och hemkomna Anna, och igår hamnade jag ensam i en sådan sammanstrålning av manlig sort. Konstig kväll, minst sagt! Avslutades tillsist på palace, en klubb jag sällan nyttjar. Men emellanåt så..
Varför ska man alltid vara så otroligt jävla snäll? Det slår ju bara tillbaka negativt ändå. Är det värt att börja bete sig mer egoistiskt och sätta sig själv och egna behov först först FÖRST? Aha, det är tydligen det enda sättet att komma någonvart. Usch och depp. Nej, den här veckan ska jag ha en riktig själslig och harmonisk vecka. Passar bra då jag inte har ett futtigt öre att spendera på vare sig nöjen eller onödiga materiella terapiköp. Joo nu vet jag vad jag behöver göra, Chris är det dags för en refill snart?

Godkväll!